Kristdemokraterna i Varberg

Idag skriver Göran Hägglund tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt, näringsminister Maud Olofsson och utbildningsminister Jan Björklund på Svenska Dagbladets debattsida, Brännpunkt. Strax innan jul krävde kristdemokraterna Göran Hägglund, Maria Larsson och Mats Odell på DN´s debattsida att regeringen skulle satsa mer på pensionärerna och nu har man fått gehör. Pensionerna höjs med i genomsnitt 4000 kronor i år och 6000 kronor under nästa år. Alliansregeringen har nu också bestämt sig för att satsa på de sämst ställda pensionärerna Det handlar om 800 000 personer, varav 80 procent är kvinnor.

 

 Vi måste skapa förutsättningar för en i alla avseenden hållbar ekonomisk politik där miljötänkande och personligt ansvarstagande uppmuntras. Ett exempel på ett mer hållbart arbetsliv är att införa en rätt att ta med sig anställningsår till nytt arbete. Eftersom risken för uppsägning vid arbetskraftsbrist är störst för den som är nyanställd vågar många inte byta arbete och hamna sist i turordningslistan vid eventuella uppsägningar. Därigenom ökar rörligheten på arbetsmarknaden, inte minst för människor som inte längre trivs på sitt nuvarande, säger Ebba Lindsö.

I debatten kring skatterna, som är ett av politikens stora stridsområden, saknas idag den etiska dimensionen. Istället för att handla om varför och hur skatter ska tas ut, så handlar debatten ensidigt om hur mycket skatt som ska tas ut. Legitimiteten måste komma före det rent fiskala. Skatteuttag och skatteregler måste också värderas ur ett etiskt och skatterättsligt perspektiv, menar Attefall.

Läs den aktuella rapporten ! Kopiera in nedanstående länkadress:
http://www.kristdemokraterna.se/~/media/Files/VarPolitik/Rapporter/2008/hallbarmarknadsekonomi.pdf.ashx
FÖRFATTARE:Stefan Attefall Gruppledare för riksdagsgruppen

Efter Riksdagens omröstning är det nu klart att tandvårdsreformen kommer att träda i kraft den 1 juli 2008. Regeringen beräknar att det statliga tandvårdsstödet kommer att fördubblas i och med reformen. Staten kommer därför årligen att avsätta drygt 6 miljarder kronor till tandvården, att jämföra med dagens 3 miljarder kronor.

Tandvårdsreformen innehåller:

 Ett allmänt tandvårdsbidrag, en "tandvårdscheck", som innebär att alla vuxna får ett bidrag till regelbundna tandvårdsbesök. Bidraget uppgår till 300 kronor vartannat år för personer i åldrarna 30-74 år och 600 kronor vartannat år för åldersgruppen 20-29 år samt 75 år och äldre. Syftet är att bidraget främst skall användas för undersökningar och förebyggande tandvård, men det kan även användas för så kallad abonnemangstandvård.

 Ett skydd för höga kostnader för tandvårdstjänster införs. Skyddet innebär att kostnader mellan 3 001 - 15 000 kronor ersätts med 50 procent och kostnader över
15 000 kronor ersätts med 85 procent. Skyddet har ett karensbelopp på 3 000 kronor. Dagens högkostnadsskydd för patienter som är 65 år och äldre ersätts med det nya tandvårdsstödet.

 Reformen ger vårdgivaren ersättning per utförd åtgärd. För varje åtgärd kommer staten att ange ett referenspris. Priset utgör grunden för beräkningen av tandvårdsersättningen och ska även fungera som jämförelsepris för patienterna.

 En prisportal på internet som gör det lättare för patienter att jämföra och kontrollera olika vårdgivares priser. Portalen utformas av försäkringskassan.

Göran Hägglunds säger:

"Det är glädjande att riksdagen i dag har beslutat att genomföra tandvårdsreformen. Under socialdemokraternas tid förblev tandvården en klassfråga ? nu blir det ändring på det. Vi hoppas att reformen ska få fler att redan i unga år vänja sig vid att regelbundet gå till tandläkaren"

"Jag får många brev och samtal från människor som känner oro inför dyra behandlingar. För personer som har stora tandvårdsbehov har kostnaderna många gånger varit orimligt höga. Därför känns det extra bra kunna genomföra en förändring som innebär att dessa kostnader nu kraftigt minskas."

          
Publicerad under debatt i HN 2008-03-27


Det finns anledning för oss kristdemokrater tillsammans med Sveriges småbarnsföräldrar att glädjas när ännu ett av våra vallöften infrias. Det skriver riksdagsledamot Lars Gustafsson, gruppledarna Larry Söder, Kungsbacka, Roger Kardemark, Varberg, Eva Olofsson, Falkenberg, Ramesh Chibba, Halmstad, Tom Barkström, Hylte, och Margareta Svensson, vice gruppledare Laholm.


Tisdagen den 18 mars överlämnade socialminister Göran Hägglund regeringens förslag om kommunalt vårdnadsbidrag till riksdagen. Propositionen ger kommuner möjlighet att införa en av många efterlängtad reform om ökad valfrihet i barnomsorgen. Det finns därför anledning för oss kristdemokrater tillsammans med Sveriges småbarnsföräldrar att glädjas när ännu ett av våra vallöften infrias.

Vårdnadsbidraget är familjereformen som sätter barnen i första rummet. Barnomsorg ska inte organiseras utifrån förskolans, kommunens eller diverse myndigheters behov och önskemål - utan utifrån barnets bästa. Barn är olika och behöver olika former av barnomsorg, i synnerhet när de är små.

Förslaget ger barnfamiljer, som väljer att inte använda kommunala barnomsorgen, 3 000 kronor skattefritt till att utforma sin barnomsorg efter egna önskemål.

Vårdnadsbidraget flyttar makten till familjer att själva besluta hur deras barnomsorg ska se ut.

I media har framförts många märkliga och oriktiga påståenden, både vad gäller sakligt innehåll och ekonomiska kalkyler. Vidare har selektiva citat ur remissvaren på förslaget använts för att misskreditera och förvränga fakta.

Av de 43 remissvar som avlämnats är hela 2/3 positiva till förslaget. Av de 20 kommuner som svarat är hela 3/4 för förslaget. Barnombudsmannen, en viktig remissinstans, är positiv till förslaget och möjligheten för barn att få mer tid med sina föräldrar. Hon framhåller också det positiva i möjligheten att barn kan vara deltid på förskolan.

Man har också kunnat notera orimliga påståenden om kommunernas kostnader för kommunalt vårdnadsbidrag. Fakta visar att om alla kommuner i Sverige inför vårdnadsbidrag, innebär detta en merkostnad på 600 miljoner kr för de 45 000 hushåll, som i dag skulle vara berättigade till vårdnadsbidrag, men inte nyttjar barnomsorg. Omräknat för Halland ger detta 20 miljoner kronor. De barnfamiljer som i dag nyttjar kommunal barnomsorg, men som kommer att välja mer deltid i barnomsorgen, utgör i motsvarande grad en minskad belastning på barnomsorgen. Rätt hanterat bör detta innebära ett nollsummespel över tid.

Det som förbigås med tystnad i debatten är de stora investeringar och ökade kostnader för barnomsorg som de flesta Hallandskommuner nu står inför. Kungsbacka investerar det närmaste året hela 165 miljoner i 33 nya avdelningar med åtföljande personalökning med 100 personer. Varbergs kommun genomför under kommande år en utbyggnad av 21 avdelningar för 72 miljoner och Halmstad kommun en motsvarande utbyggnad med 13 avdelningar.

En överslagsberäkning visar att om endast 10-20 procent av den planerade utökningen av barnomsorgen inte behöver genomföras, genom något minskad efterfrågan av barnomsorg, är ett kommunalt vårdnadsbidrag finansierat. Samtidigt ökar valfriheten i barnomsorgen och fler barnfamiljer får del av samhällets stöd till barnomsorg.

Ett annat oriktigt påstående är att vårdnadsbidraget skulle medföra ekonomisk katastrof för låginkomsttagare, som väljer att stanna hemma något år extra tillsammans med sina småbarn, då detta innebär stor förlust i slutpension. Fakta är att om en person med 180 000 kr i årsinkomst väljer att nyttja vårdnadsbidraget under två år, innebär detta en minskad ålderspension med 10 kr i månaden. Det finns småbarnsföräldrar som anser att detta är överkomligt!

Vårdnadsbidraget är en valfrihetsreform som bryter med det initiativ som socialdemokraterna tog åt staten i mitten av förra århundradet, då barnens bästa överläts åt det offentliga.

Politiker ska inte styra familjers val. Vi tror föräldrarna själva känner sina barn bäst.

Lars Gustafsson
Larry Söder
Roger Kardemark
Eva Olofsson
Ramesh Chibba
Tom Barkström
Margareta Svensson