Kristdemokraterna i Varberg

Utifrån vilken grad vi är benägna att hjälpa våra medmänniskor kan ses som ett mått på vilka värden som råder i samhället. I en individinriktad värld är det lätt att vår benägenhet för att hjälpa minskar, vi vill att den ska öka. Därför vill vi att var och en ska vara skyldig att hjälpa en medmänniska i nöd. Jag tror att vi ibland, lite till mans, kan behöva öva på vår medmänsklig, en civilkuragelag skulle kunna stärka medmänskligheten.

Ja, det är en fråga som vi Kristdemokrater ställer oss. Ska man stå för den som ligger? Ja, skulle vi önska att det självklara svaret var. Vi vill ha ett samhälle där vi står för den som ligger, ett samhälle där fler vågar ta ansvar, ett samhälle som inte visar likgiltighet och passivitet för en människa i nöd.

Har vi idag ett sådant samhälle? Nja. Visst finns det många i vårt samhälle som faktiskt står för den som ligger? Som hjälper den som är i nöd. Men allt för ofta är det ibland lättast att gå förbi, att välja att inte se. Kristdemokraterna har föreslagit att vi ska införa en civilkuragelag. Egentligen borde det inte behövas, i den bästa av världar behöver vi inte lagstiftning som talar om för oss att vi skall bry oss om. Men vi lever i en ofullkomlig värld och en civilkuragelag skulle vara en tydlig signal från samhällets sida att vi inte godtar brottslighet eller kränkningar och att vi ställer upp för varandra. En sådan lag skulle innebära att alla blev skyldiga att hjälpa en medmänniska i nöd, utifrån hur den specifika situationen ser ut och utifrån våra egna förutsättningar.

Förslaget om en civilkuragelag är inte vår egen "uppfinning" utan redan idag finns flera länder som har lagstiftat mot underlåtenhet att hjälpa personer i fara. Exempel på detta är Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Schweiz och Belgien. Exempel på fall där sådan lagstiftning kan tillämpas är när någon ser en våldtäkt begås men inte anmäler brottet eller försöker avvärja det, när någons liv är i fara och man inte ringer ambulans, m.m. Lagen skulle innebära att vi alla skulle vara skyldiga att ingripa när en människa befinner sig i nöd. Givetvis ska man inte behöva ingripa till varje pris. Det är inte så att man ska riskera straff för att man inte har riskerat sitt eget liv, till exempel.

Lilith Svensson
Kf-ledamot

Kristdemokraterna vill ha ett schystare Sverige och startar därför kampanjen "För ett schystare Sverige", läs mer om kampanjen på www.schystare.se

I valrörelsen fick jag många gånger frågan "Varför ska jag rösta på kristdemokraterna?" eller "Vad vill kristdemokraterna?". Personligen tycker jag att det är svårt att ge ett kort och bra svar. För mig är kristdemokratisk politik så mycket mer än ett eller ett par vallöften. Det handlar om ideologi, ideologin som vi bygger våra politiska beslut på. Jag tänkte använda detta inlägg till att berätta lite om den kristdemokratiska ideologin.

Kristdemokratin vänder sig både mot individualism och mot kollektivism. Människan är beroende av nära gemenskap med andra. Det är i samspel med andra som vi utvecklas. Varje människa är en unik person. Vi har alla kroppsliga, själsliga och andliga behov. Kristdemokratin tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människan som tar hänsyn till ovanstående behov. Detta kallas personalism. Utifrån detta vill vi värna om alla människors liv, frihet och värdighet. Kristdemokraterna vill solidarisera med de svaga och förtryckta. Vi vill ansvarigt värna och förvalta djur, växter och jordens resurser.

Bara för att ett land använder sig av demokrati som beslutsmetod garanterar inte detta att människovärdet och att mänskliga fri- och rättigheter respekteras. Ett majoritetsbeslut kan medföra att en minoritet förtrycks och fri- och rättigheter kränks. Därför behöver vi en gemensam värdegrund. Kristdemokraterna anser att de värden, rättigheter och skyldigheter , som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen skall verka som vår gemensamma värdegrund.

Den enskilda människan har ansvar för sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar. Vi har ett ansvar att förvalta såväl de egna som de gemensamma resurserna. Ett vitalt och solidariskt samhälle med ett gott förvaltarskap kräver att vi alla odlar viktiga medborgerliga dygder och karaktärsegenskaper. Det handlar om rättvisa, måttfullhet, mod, praktisk klokskap, men även om omsorg och kärlek. Människor är ofullkomliga och gör många gånger fel. Kristdemokraterna tror inte på det utopiska samhället, tron på det fullkomliga samhället leder ofta till farlig fanatism. Även om vi aldrig kommer att kunna leva i full enlighet med ovanstående värderingar är det viktigt att alla sporras till ett gott förvaltarskap av våra talanger och resurser.

Allt för sällan diskuteras frågor om vad som gör den enskilda människan till en god medborgare eller hur man får ett gott samhälle. Ett gott samhälle kan inte kännetecknas av att människor bekämpar varandra. Det handlar om att skapa ett så gott samhälle som möjligt för hela gemenskapens skull. Alla vinner på att arbeta för det gemensamma bästa och för det behövs medborgare som kan skilja goda handlingar från dåliga och som vågar ta ställning. Målet är det gemensamma bästa och det förverkligas utifrån gemensamma värden.

Lilith Svensson

Till svenska folket.

Tack för förtroendet,

Ett år har gått sedan svenska folket röstade fram alliansregeringen. Nu förverkligar vi det som
väljarna röstat för.

Allians för Sverige vann väljarnas förtroende med löfte om att hantera problem som människor
upplever i sin vardag. Vi berättade vad vi ville göra. Sätta Sverige i arbete. Fokusera på kvalitet i
viktiga välfärdsverksamheter. Rusta ett rättsväsende som slutade att tolerera våld och brott.
Vi gav svar på hur vi ville göra det. Vi gav också svar på med vilka vi ville göra detta. En historisk fördjupning av den borgerliga samverkan och framväxten av Allians för Sverige ledde till att vi bara hade ett enda trovärdigt regeringsalternativ i valet 2006 ? byggt på ett gemensamt valmanifest och en väl genomarbetad politik.
Vi sade vad vi ville göra, hur vi ville göra det och med vilka vi ville göra det.

Nu gör vi det.

Allians för Sverige lovade att minska utanförskapet genom att återupprätta arbetets värde och genom fler och växande företag.

Det löftet är nu steg för steg på väg att förverkligas. Jobbavdragets första steg innebar mer pengar i hushållskassan för en vanlig LO-familj. Snart kommer nästa steg ? med ytterligare lättnader för dem som behöver det mest. Fler än 10 000 långtidsarbetslösa ? ungdomar, invandrare, personer med funktionshinder ? har kommit in på arbetsmarknaden med hjälp av nystartsjobb. I början av juli infördes de instegsjobb som gör det möjligt för nyanlända invandrare att kombinera arbete med språkundervisning och handledning. Nu öppnar vi nya vägar till arbete genom att långtidsarbetslösa socialbidragstagare erbjuds en jobb- och utvecklingsgaranti. Genom avdragsrätt för hushållstjänster vill vi ytterligare underlätta för företag att starta, stanna och växa här i Sverige. Flera reformer har genomförts för att underlätta för företagande. Avskaffande av förmögenhetsskatten, förlängd momsinbetalningsperiod och stoppade planer på medfinansiering i sjukförsäkringen några exempel som gör det lättare att starta och driva företag i Sverige.

Kvaliteten i välfärden skulle öka.

Det löftet ser vi nu ta form. Resurser har tillförts för en verklig vårdgaranti, bättre kvalitet i sjukvården och äldreomsorgen, fler äldreboenden och ett fritt val för äldre. Tillgängligheten till sjukvården och mångfalden inom vården förbättras. Vi skapar en skola med fokus på kunskap och arbetsro. Kvalitetsgranskning av skolan införs och vi satsar på lärares fortbildning, på forskning och högre utbildning. Vi tar nu också de första stegen mot en ny
gymnasieskola samt tidigare och mer rättvisa betyg. Det föreslagna vårdnadsbidraget gör att barnfamiljer får större frihet att planera sin vardag. Jämställdhetsbonusen kommer att uppmuntra pappor att ta större ansvar för barnen samtidigt som det underlättar kvinnors kontakt med arbetsmarknaden.

Människors trygghet i vardagen skulle öka.

Därför har rättsväsendet redan i år tillförts betydligt mer resurser än förra året. Det öppnar för vad vi lovat i fler poliser och bättre brottsbekämpning. Samtidigt stärker vi rättigheterna för brottsoffer och insatserna mot kvinnovåld. Steg för steg för vi Sverige i riktning mot att bli ett land där svensk lag gäller lika för alla ? i hela landet.

Mycket har gjorts, men mycket mer behöver göras. Vi har tagit några första steg för att ta ned det svenska utanförskapet ? och fler får också jobb. Arbetslösheten sjönk markant i juli till 3,7 procent, jämfört med 5,2 procent för ett år sedan. Antalet arbetslösa har minskat med nästan en tredjedel på ett år. Det är bra och viktigt. Men det räcker inte. Vi måste fortsätta driva en politik som gör det mer lönsamt att arbeta och driva företag, som gör att fler får jobb och som gör att fler vill anställa.

Fyra större initiativ har också tagits för att formulera en politik som inte bara är tänkt att lägga en viktig grund för att utveckla Allians för Sverige med sikte på valet 2010, utan som har bäring på hela det svenska samhället:

1. En långsiktig strategi för att ta till vara globaliseringens utmaningar.
I en utveckling där vår del av världen utmanas av de växande ekonomierna i Asien är detta den
avgörande frågan om vi ska klara jobben och välfärden.
2. En miljöpolitik som inte står i konflikt med tillväxt och jobb.
Miljöfrågan kräver ett kraftfullt gemensamt arbete såväl inom EU som inom Sveriges gränser. Sverige ska vara pådrivande i att minska utsläppen av växthusgaser.
3. En fortsatt förnyelse av välfärdspolitiken.
En växande och allt äldre befolkning ställer höga krav på välfärden. Därför måste vi fortsätta arbetet med förbättrad tillgänglighet, kvalitet och valfrihet inom sjukvård och äldreomsorg. Vi vill satsa
ytterligare på skolan och den högre utbildningen.
4. Fortsatt kamp mot utanförskapet.
Vi måste på bred front fortsätta att angripa utanförskapets orsaker och symptom; bristen på jobb, rädsla för brott eller den otrygghet som springer ur brister i välfärden.
Ett år har gått sedan valet. Vi vet att samarbete och framtidstro leder till resultat. Vi vann väljarnas förtroende som en Allians för Sverige, för fler jobb och fler växande företag som kan grundlägga en bättre välfärd. Nu gör vi det vi har lovat ? och det arbetet blir vår utgångspunkt då vi på nytt söker väljarnas förtroende i valet 2010.

Fredrik Reinfeldt
Maud Olofsson
Jan Björklund
Göran Hägglund
www.alliansforsverige.se

Varberg är känt som badort. Det är viktigt att det skall vara så även i fortsättningen. Utmed strandpromenaden fram till fästningen finns flera olika former av bad, men jag anser att ytterligare en attraktiv möjlighet till härliga bad och annan avkoppling kan skapas alldeles vid fästningen. På så sätt kan vi få en allmän badstrand i direkt anslutning till staden med större möjligheter till andra aktiviteter i anslutning till det än vad som finns vid badstranden vid Kallbadhuset.
Vi anser att det skall anläggas en badstrand norr om Käringhålan utmed strandpromenaden upp mot fästningen. Detta kan bli Norra Europas centralaste havsbad med ett badkulturliv för alla! En brygga kan läggas ut till en mindre kobbe som ligger strax norr om Käringhålan för dyk och andra aktiviteter. Grovkornigt grus/stenar (pga färjan) fylls upp längs nuvarande strandkant fram mot fästningen.

Simstadion fyller 70 år under 2008 så det är kanske dags med en renovering och upprustning. Man kanske också kan tänka sig att utarrendera anläggningen? Eller kan man bygga en ny klubblokal för Varbergs Sim längs med 50 metersbassängen med läktare på taket? Kanske kan en vattenrutschbana gå längs med berget för avslutning i ny eller befintlig bassäng, lekredskap, beachvolleyplan samt andra aktiverande möjligheter skapas för att göra centrala Varberg ännu attraktivare. En permanent scen för arrangemang skapas inne på simstadion och en minigolfbana anläggs i  södra delen av simstadion med olika lokala turistmål som banhinder (Värö väderkvarn, Vbg`s fästning, Subbe fyr, Grimetonmasterna etc).

Med förslaget om en helt ny badstrand kan en massa andra intressanta och attraktiva värden skapas som kan gynna turister från när och fjärran, hallänningar och Varbergare, gamla som unga. Ja, alla med ett bad/fritids och friluftsintresse. Olika entrepenörer kan samverka för att göra Varberg än mer attraktiv som badort. Minskade transporter och miljövänligare blir det också då många kan gå direkt från tåg- och busstation till denna badstrand med centrum för bad, avkoppling och andra allahanda attraktioner och aktiviteter.

Kristdemokraterna i Varberg föreslår Varbergs kommunfullmäktige besluta

att utreda möjligheten till anläggning av badstrand norr om Käringhålan.
att  utreda utvecklingen av simstadion bl annat genom ovanstående intentioner

I Kristdemokraternas garantibevis från valet 2006 lovar vi att driva ett antal frågor. Vi säger bl a att
klimatförändringar som hotar vår och kommande generationers livsbetingelser kraftfullt måste
motverkas.

Det allra svåraste miljöproblemet vi står inför idag är den tilltagande växthuseffekten. IPCC, FN:s
klimatpanel, konstaterar att de närmast 100 åren kommer medeltemperaturen i världen att öka med
mellan 2-4,5 grader, vi kommer att få kraftigare stormar och medelhavsnivån kommer stiga med 43 cm.
Detta kommer att påverka hela världen och även Sverige kommer att påverkas av varmare väder och
högre havsvattennivåer. Att minska utsläppen av de gaser som påverkar växthuseffekten är att ansvar
för alla, globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Alla måste bidra. Den nationella klimat- och
sårbarhetsutredningen, har i sitt uppdrag att redovisa hur Sverige kommer att påverkas av ett förändrat
klimat. Sveriges kommuner och landsting har ansvar för att både minska utsläppen som påverkar
växthuseffekten och också böja förbereda sig på hur de kan anpassa sig till ett nytt klimat.
Mycket av detta hörde vi framföras av EU-parlamentarikern Anders Wijkman (Kd) under sitt besök i
Varberg först på Campus och åven därefter då han invigde de tre senaste vindkraftverken placerade i
Tvååker.

Varje kommun borde se över sina växthusgaser. Hur mycket utsläpp har kommunen totalt och hur
mycket koldioxid släpper varje kommunmedborgare ut? Då kommunens utsläpp redovisas samlat ges
en bild för hur stora utsläppen är och påverkas inte av inflyttning och utflyttning. Årliga redovisningar
ger en bild om utsläppen i kommunen minskar eller ökar. Om utsläppen redovisas per person ges en
bild som kan användas som jämförelse med andra kommuner. Har vi höga eller låga utsläpp.
Stockholm får låga utsläpp då kommunen har en hög andel som åker kollektiv, många är anslutna till
fjärrvärmen (som går på biobränsle) och många människor bor nära varandra och drar nytta av dess
stordriftsfördelar. Lite industri. En glesbygdskommun får högre utsläpp per person och speciellt om det
finns mycket industrier. Men skalar man bort stordriftsfördelar och antal industrier så kan man få fram
ett mått på hur energieffektiv kommunen är. Svensken släpper ut ca 7 ton koldioxid per person/år och
stockholmaren släpper ut 4,5 ton koldioxid per person/år.

NASA har sagt att utsläppen måste minska med 60-80 % på 10 år. EU diskuterar nya mål om 20-30 %
minskning till 2020. Svenska regeringen har sagt att man kan minska utsläppen med 30 % till 2020. Hur
ambitiösa mål har vår kommun? Flera kommuner i Sverige har målet att vara fossilbränslefria till år
2050. Detta mål borde kommunen klara av.
Vad avser vi i kommunen göra för att minska utsläppen? Kommunen borde även ta fram ett program
med kraftfulla åtgärder för hur målet ska nås till år 2050.

Kristdemokraterna i Varbergs kommun föreslår därför kommunfullmäktige besluta

Att uppdra till kommunstyrelsen att låta utreda nuvarande utsläppsmängder av växthusgaser i Varbergs
kommun, samt lämna förslag på ett åtgärdsprogram för en kraftfull begränsning av dessa
klimatpåverkande gaser

På veckans fullmäktige kommer två kristdemokratiska motioner upp. Den första handlar om att utveckla ett havsbad söder om Varbergs fästning samt utveckla simstadion. Den andra motionen handlar om att utreda nuvarande utsläppsmängderna i Varbergs kommun samt lämna förslag på åtgärdsprogram för att kraftfullt begränsa de klimatpåverkande gaserna.

Som vi väl känner till men kanske allt för ofta väljer att blunda för är att det idag finns barn, många barn, i Sverige som saknar en trygg uppväxt. De tillåts inte känna den tillit till omgivningen och till vuxenvärlden som barn borde ha rätt att känna. Istället växer de upp i familjer som präglas av otrygghet och ibland även våld. Dessa barn kännetecknas också av att de i tidig ålder tvingas ta ett stort ansvar för att hålla ihop familjen och ta hand om sin pappa eller mamma som missbrukar.

Barn som växer upp i missbrukarhem löper fem gånger så stor risk att själva börja dricka jämfört med barn som växer upp i nyktra miljöer. Självkänslan skadas och de lever med en konstant känsla av skuld och skam. Barn till psykiskt sjuka/funktionshindrade kan också ha liknande erfarenheter.

I missbrukssituationer, när en person omhändertas för vård eller söker sig till socialtjänsten eller psykiatrin, fokuseras kanske allt för ofta den vuxnes missbruk.

Vi måste bli bättre på att i ett tidigt stadium identifiera och sträva efter att nå barn i riskzonen. I processen att utarbeta ett gemensamt förhållningssätt brukar många goda idéer komma fram. Samverkan med lämpliga frivilligorganisationer bör också övervägas.

Ökat stöd till dessa barn är en investering i dessa barns framtid. Ett framgångsrikt arbete kommer också att visa sig i att framtida vårdkostnader undviks. För barn som lever med missbruk i familjen är det viktigt att de får möjlighet att prata om hur de har det, att de på olika sätt får uppleva att det inte är farligt att sätta ord på sina känslor eller "avslöja" att mamma eller pappa dricker. En viktig sak för dessa barn är att de får möjlighet att vara just barn, att slippa ta ansvar för sina föräldrar, och istället göra saker som de själva tycker är roligt och mår bra av. Barnen behöver få hjälp att kunna leva sina egna liv på ett bra sätt, att stärka sin självkänsla och känna trygghet. En trygg uppväxt för våra barn är den allra viktigaste investeringen vi kan göra inför framtiden.

Vårdnadsbidraget är ett önskemål från många föräldrar under de tidiga barnaåren. En fullt utbyggd barnomsorg måste därför inkludera möjligheten till vårdnadsbidrag jämsides med en förskola av bästa kvalitet. Därför är regeringens besked idag om att ett vårdnadsbidrag kommer att införas från och med den 1 juli 2008 mycket glädjande. Det ger en förstärkning av valfriheten inom den svenska välfärden. En vinst för landets barn och föräldrar som nu får ökad handlingsfrihet.

Det säger Roger Kardemark, kristdemokraternas gruppledare i kommunfullmäktige samt ledamot i kommunstyrelsen i Varberg med anledning av socialminister Göran Hägglunds och regeringens besked idag att ge möjlighet till införande av kommunalt vårdnadsbidrag.

Idag anser många barn och föräldrar att de inte har tillräckligt med tid för varandra. Med hjälp av vårdnadsbidraget kan föräldrar välja om de till exempel vill förlänga föräldraledigheten, eller gå ner i arbetstid. Redan idag jobbar många föräldrar deltid för att få mer tid med sina barn och gör så gott de kan för att få ekonomin att gå ihop. Med vårdnadsbidraget kan nu deras situation underlättas betydligt

Det är föräldrarna och inga andra som vet vad som är bäst för dem och deras barn. Barn, föräldrar och familjer är alla olika, och har olika behov. Vårdnadsbidraget är en rättvise- och valfrihetsreform.

För oss som kommunpolitiker handlar det om att förbereda oss för införandet av vårdnadsbidrag. Detta är redan påbörjat i Varberg genom bl.a den överenskommelse som vi kommit överens om med de övriga Allianspartierna.

Idag var representanter från kommunfullmäktige samt allmänheten inbjudna av Världsbutiken i Varberg, Håstenskyrkan och ABF till Folkets hus för att lyssna på Emma Rung från Rättvisemärkt.

Även om inte vi kristdemokrater i Varberg ännu har diskuterat huruvida Varberg ska arbeta för att bli en fairtradecity eller inte så finns det exempel från övriga Sverige där Kristdemokrater gått i täten för mer rättvisehandel. Här är några exempel:

* I Sundsvall har Kristdemokraterna (tillsammans med MP) föreslagit att rättvisemärkning ska var ett krav vid upphandling av te och kaffe till kommunen.

* Göran Hägglund stödjer kampanjen Mina Skattepengar som syftar till att etiska krav ska ställas i den offentliga upphandlingen

* Kristdemokraten Lars Lindén har påverkat både sitt parti och riksdagen att dricka mer rättvisemärkt kaffe

Kvällens möte innehöll bland annat diskussion om den nya skolplanen som ska tas fram för Varbergs kommun (utkastet är riktigt bra) därefter diskuterades kommande nämndmöten.

I helgen har kristdemokrater funnits på plats på Sjönevad marknad för diskussion av politik.

Då var sommaruppehållet slut, på måndag drar Varbergs kristdemokrater igång med sina måndagsmöten igen. På tisdag har kommunstyrelsens arbetsutskott möte.

Så som sagt nu blir det nog lite mer aktivitet på denna sidan igen. Vi hoppas på en spännande höst med mycket debatter.

Lilith Svensson blev idag nominerad till partistyrelsen av KDU. Röstning till PS sker imorgon, lördag.

Då var vi från Varberg framme i Sundsvall för årets riksting. Imorgon kommer rikstinget att starta med öppningstal av Göran Hägglund. De motioner som kommer att hanteras imorgon handlar om Ideologi, Demokrati, författning och rättsväsende, Regionalt, trafik, bostad och IT samt Utrikes och försvar. Förhandlingarna är planerade att ajourneras klockan 21.

Nu bär det av till årets riksting som i år hålls i Sundsvall

Göran Hägglund skriver om Mona Sahlins kritik mot vårdnadsbidraget:

"Skrota kd:s vårdnadsbidrag". Det skrev Mona Sahlin i ett debattinlägg på SVD:s brännpunkt i onsdags. Min fråga till Mon Sahlin är: struntar du i vad över 60 procent av småbarnsföräldrarna vill? Uppenbarligen betyder inte denna breda önskan om mer flexibla lösningar för småbarnsföräldrar någonting för socialdemokraterna. Nej, kristdemokraternas idé om att erbjuda småbarnsföräldrar ett vårdnadsbidrag är för Mona Sahlin "omodernt och bakåtsträvande". Är valfrihet omodernt, Mona?

Vill du läsa Göran Hägglunds nyhetsbrev klicka här

I fredags presenterade Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund och partisekreterare Lennart Sjögren de 217 motionerna till partiets Riksting i juni. Här kan du läsa pressmeddelandet

Till årets riksting kommer från Varberg att komma Roger Kardemark, Lilith Svensson, Robert Majlöv samt Jan Wijkström.